Rönninge gymnasium anordnar studentbal den 3 juni 2013

                P R E S S M E D D E L A N D E

Rönninge gymnasium anordnar studentbal den 3 juni 2013

I år har Rönninge gymnasium beslutat att anordna en studentbal för årets studenter. Tanken är att detta ska bli ett roligt avslut på gymnasietiden för eleverna som har spenderat tre år här på Rönninge gymnasium. Tillsammans med klassföreståndare till alla studenter kommer balen att äga rum måndagen den 3 juni på folkets hus i Rönninge.

Kvällen kommer att bestå av dans och musik av De Vet Du och Mange Makers. Mat och dryck kommer att serveras under kvällen.

För att delta på denna studentbal krävs det en kostnad för att skolan ska kunna anordna med musik. Därför säljs det biljetter av ansvariga lärare för studenteleverna. Dessa biljetter kommer att kosta 150 kronor styck och bör köpas senast den 27 maj. Biljetten tas med till Folkets Hus och lämnas sedan till dörrvakt. Där går det även att hyra värdeskåp och det finns möjlighet att hänga av sig ytterkläder.

Detta arrangemang kan genomföras tack vare Coop i Rönninge som sponsrar med mat, dryck och dekorationer till kvällen. Tidigare år har vi tyvärr ej haft denna möjlighet att arrangera en studentbal på grund av brist på pengar och intresse. Men vi hoppas att i framtiden kunna arrangera en studentbal för alla avgående elever i årskurs 3 här på Rönninge Gymnasium om denna blir lyckad.

Vi hoppas att detta kommer att bli en oförglömlig kväll

för studentelever och ansvariga lärare!

2013-04-19

Öppet hus på Rönninge Gymnasium

Måndagen den 6 maj kommer Rönninge gymnasium hålla i en VIP kväll för blivande gymnasie elever. Kvällen kommer bjuda på olika aktiviteter, bland annat brännboll och utlottning av biobiljetter till de som anmält sig i förväg.

Öppet hus är öppet för alla som vill få information om Rönninge gymnasium.

Kvällen kommer börja med en presentation i aulan av de olika programmen och inriktningarna, där du får en chans att veta mer och ställa frågor om det program du är intresserad av, samt musik. Sedan kan du gå vidare till matsalen där du kan mingla med nuvarande elever och ställa mer personliga frågor som skolan.

Du som anmält dig till VIP kvällen, dvs de elever som sökt till oss går till olika klassrum där de träffas lärare och andra elever och fikar och gör någon aktivitet tillsammans. Kvällen kommer att avslutas med brännboll mellan nuvarande och blivande elever.

Anmäler dig gör du på www.gymnasiet.salem.se

Om Rönninge gymnasium:

Gymnasiet startade 1994 och vi har som mål att ge en god utbildning. Skolan ligger nära allmänna kommunikationsmedel och är därmed lätt att nå.

Drygt 535 elever studerar på program inom barn och fritid, naturvetenskap, samhällsvetenskap, ekonomi, teknik och bygg. Undervisningen sker i praktiska lokaler med behörig personal och god teknisk utrustning. Atmosfären på skolan är varm och trevlig och vi lägger stor vikt vid att skolans värdegrund respekteras. Alla ska bemötas vänligt och med respekt oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktion.

Utbildningar du kan söka till våren 2013:

BA Husbyggnad                              SA Beteendevetenskap

BF Pedagogiskt arbete                    SA Beteendevetenskap

EK Ekonomi                                   SA Medier, information och kommunikation

EK Ekonomi juridik                         SA Samhällsvetenskap

NA Naturvetenskap                        TE Gymnasieingenjör

NA Naturvetenskap och samhälle    TE Informations- och medieteknik

                                                       TE Samhällsbyggande och miljö

                                                       Yrkesintroduktion BF

För frågor och mer information:

Namn: Sarah Stridfeldt

Titel: Rektor

Tele direkt: +46(0)8-532 595 01

Tele mobil: +46(0)706-232 946

E-postadress: sarah.stridfeldt@salem.se

Snart bär det av för vandring

Första veckan på höstterminen 2013 kommer 49 elever från årskurs 2 på Rönninge gymnasium att åka en 8 timmars bussfärd till Härjedalsfjällen för ett äventyr.

Enligt tradition hålls varje år en vandring som eleverna i årskurs 2 på Rönninge gymnasium har möjlighet att välja som sitt individuella val. Detta har blivit ett populärt val bland eleverna då de får komma ut och göra saker istället för att sitta inne i skolan på lektioner och plugga.

Under 8 dagar ska eleverna få vandra och tälta utanför de markerade lederna på Härjedalsfjällen. De kommer få lära sig att laga mat i spritkök, bestiga berg, fiska, och om dom vill hålla sig rena så är den enda möjligheten att doppa sig i kalla sjöar. De kommer behöva anpassa sig till naturen och klara sig på det dom har med i sin packning, vilket för många kommer vara en stor skillnad från deras vanliga liv.

Eleverna kommer behöva klara sig på lättlagad mat till exempel frystorkad- och pulver mat. De kommer inte heller ha tillgång till att kunna ladda sina telefoner, vilket kommer göra att de under större delen av tiden kommer behöva klara sig utan dem. På kvällarna då det kan vara mycket kallt kommer de sova i sina tält ute i naturen.

Många kommer nog tycka att detta är jobbigt då det kan vara krävande både fysiskt och psykiskt. Men trotts alla påfrestningar kommer detta vara en upplevelse för livet.

Öppet hus på Rönninge Gymnasium

För intresserade högstadieelever har Rönninge Gymnasium öppet hus den 6/5 kl 17.00. Under kvällen bjuds det på fika, mingel med nuvarande elever, aktiviteter och information om skolan och dess program. Anmäl dig som VIP och du har chansen att vinna en biobiljett!

I aulan är det rektorn som har ordet och visar en presentation av programmen vi har ett erbjuda på skolan. Samtliga program finns att välja mellan; Barn och fritid, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Ekonomi, Teknik och Bygg.

I skolans matsal kommer du kunna prata med nuvarande elever om hur dom upplever skolan. Du får också möjlighet att få en inblick i det program som du är intresserad av.

Det kommer ske klassrumsaktiviteter och kvällen avslutas med en brännbollsturnering mellan nuvarande elever och er sökande.

På skolan ska alla ska respekteras och vara lika mycket värda. Eleverna ska känna en samhörighet och bemöta varandra på ett vänligt sätt.

Rönninge Gymnasium ligger i Salems kommun söder om Stockholm. Det är en liten och trygg skola med cirka 535 elever. Skolan ligger nära kommunal trafik, så som tåg och bussar.

Är du intresserad av Rönninge Gymnasium är du välkommen att besöka oss!

Hur stoppar vi näthatet?

Varje dag hatas, hotas och mobbas olika människor på nätet och det är oftast kvinnor som är dem utsatta. Många av de utsatta är offentliga personer som visas i TV, tidningar och radio där de säger olika tankar och idéer kring vissa ämnen. Det är oftast då de får hat mot sig, när de säger vad de tycker kring en fråga. Är detta verkligen rätt att människor ständigt hotas och lever med rädsla? Om det fortsätter i den här riktningen, vad kommer hända då med människorna och demokratin? Jag har läst lite artiklar om tjejer som råkat ut för detta och ska berätta lite om det.

I ett avsnitt från Uppdrag granskning i Svt (del 4 av 8, 2013-02-06) så får man se en rad olika kvinnor som berättar om sina hot de fått via nätet. De flesta är offentliga personer och några av dem får inte bara hot mot deras egna liv, utan mot deras familj och barn också. Detta tas på fullt allvar av kvinnorna och de blir fulla med rädsla, speciellt när flera av kvinnornas adresser läggs ut. En tjej som heter Julia hade åsikter om en tröja på HM och fick istället massor med hot och hat kommentarer. Hon bestämmer att göra en anmälan, men polisen verkar inte bryr sig speciellt mycket och börjar inte ens med en förundersökning.

Jag tycker det här programmet var väldigt intressant och efter det fick jag en ny bild av näthatet och att det är allvarligare än man oftast tror. Att vara rädd när man är ute eller att kanske inte känna sig trygg i sitt hem får mig att bli lite irriterad på människorna som orsakat det. Jag skulle själv inte må bra av att ständigt gå runt med en rädsla i kroppen. Under 2000-talet har sociala medier som Facebook blivit större vilket resulterar i mera hot. Det som gör att näthatet ökar är att man kan vara anonym och att många tycker det inte blir lika allvarligt som när man tar det öga mot öga. Enligt mig är ett hot via Internet fortfarande ett vanligt hot bara att man skrivit det istället. Men poliserna verkar inte tycka det är lika allvarligt eller så är det för att det kan vara svårt att hitta någon när den skrivit via nätet. Jag tycker att man borde kunna sätta ett stopp för att kränkande kommentarer ska kunna publiceras och att vi ska se ett hot på Internet lika allvarligt som om det är när någon säger det. Det borde straffas som olaga hot som det skulle gjort om någon hade sagt det. Oavsett om det skrivs eller sägs tar man fortfarande åt sig.

I en artikel i DN tas detta upp och även fler förslag på olika lösningar till näthatet. Lars Arrhenius och Mårten Schultz skriver i artikeln Tillsätt en nätombudsman och stärk polisens resurser (2013-02-17) att vuxna bör ta ansvar för sina barn och lära de hur man beter sig på nätet precis som man lärt de hur man beter sig i skolan och mot kompisar. Men om det även är vuxna som är med i näthatet finns det ingen som kan lära dem. Därför skriver de att hela Sverige och politikerna är skyldiga att göra något åt det och sedan ger de olika förslag på hur det kan lösas till exempel att utse en nätombudsman som tillvaratar varje människas rättigheter att inte hotas eller kränkas som kan driva skadeståndsprocesser eller se över brottskatalogen. Där kan det nämligen saknas vissa regler brott nu när sociala medier har växt och det behövs därför en del nya lagar.

De lösningarna som tas upp här som politikerna kan göra håller jag helt med om. Användning av Internet och dator har ökat drastiskt de senaste åren, vilket gör att det inte har hunnits med att skapas lagar och regler för detta och här måste polisen vara hårdare. Jag förstår att det är svårt att ta fram brottslingen på Internet eftersom det är så lätt att vara anonym och gömma sig bakom det, vilket också gör att flera är elaka på nätet. Men de borde sätta upp nya lagar och klargöra vilket straff man får för dem. Jag tror att näthatet kommer minska en del då. Folk kommer inse att det är allvar och därför kommer fler sluta kommentera och hota. För att sedan se vilka dessa anonyma personer är tycker jag att polisen ska få fler tillgångar till sidor som Facebook så de kan se vem som kommenterat och vilken IP-adress den har. Men sedan är inte allt ansvar bara på polisen och hatarna. För att undvika näthat som privat person kan man göra sina sidor privata så man vet vilka människor som ser vad man skriver. Då blir det lättare att veta vem det är och kan därför anmäla det till polisen, och där får de ta över med sina nya regler för nätmobbning och hot.

Avslutningsvis vill jag säga att näthatet är något som blir större för varje dag och folk mår dåligt av det. Vi måste göra något åt det nu. Att många, speciellt kvinnor, inte får säga sina tankar och åsikter kan ha väldigt dåliga konsekvenser på vår demokrati om det fortsätter i den här riktningen. För att det ska kunna bli någon skillnad måste polisen och politikerna se till att detta ändras på en gång.

Källförteckning:

Arrheniuz Lars och Mårten Schultz, Tillsätt en nätombudsman och stärk polisens resurser, DN 2013-02-07

Uppdrag granskning, Svt del 4 av 8. 2013-02-06

NÄTHATET MÅSTE STOPPAS

Näthatet uppmärksammas mer och mer i media, varje dag utsätts framförallt barn och kvinnor på nätet utan att något görs. Det är på tiden att det stoppas innan det går för långt annars finns risken att jämställdheten tar ett stort kliv bakåt. Frågan är bara hur vi ska stoppa näthatet och kommer det verkligen gå att stoppa eller är det för sent?

Den 8 mars tog en 13-årig flicka sitt liv efter att ha blivit utsatt för näthat en längre tid. I artikeln ”Kan ha hittat nätpedofilens dator” av Liv Fahlén, publicerad den 050413 på SVT.se får man reda på att flickan även blivit utsatt för sexbrott. En man i 40årsåldern ska ha tagit kontakt med henne på ett chattforum och tvingat henne att posera lättklätt framför webbkameran. Polisen har nu hittat datorn och undersöker om det kan finnas mer bevis att hämta på den. Totalt har 25 anmälningar kommit in mot den här mannen, bland annat för grovt utnyttjande av barn.

Det är fruktansvärt att något sådant kan ske i dagens samhälle. Med bättre kontroller på nätet borde detta kunna undvikas. Detta var ett hemskt fall som gick alldeles för lång, genom att ändra något nu kan vi förhoppningsvis hindra detta från att ske igen.

Hanna Hellquist skriver på DN.se i sin krönika ”Fingret har satts på något viktigt” publicerad 080213, att hon kände sig trygg i början av hennes karriär men nu när hon har blivit så pass offentlig så känner hon sig inte lika trygg längre. Hon är rädd för att hon ska utsättas för hat och hot då hon vågar uttrycka sina egna tankar och åsikter. Hon vill kunna skriva sina texter utan att behöva tänka på konsekvenserna som kan uppstå men för det måste något ändras.

Det är tragiskt att offentliga kvinnor med en röst ska behöva känna sig otrygga nu för tiden. Vi lever i ett så pass demokratiskt och tryggt samhälle, så hur kan detta egentligen hända. Ska inte kvinnor få uttrycka sina åsikter utan att utsättas för hot och kränkningar?

Det finns mycket att göra mot näthatet, i artikeln ”Tillsätt en nätombudsman och stärk polisens resurser” skriven av Lars Arrhenius och Mårten Schultz, publicerad 170213 på DN.se kan man läsa att de anser att dagens lagsstiftning inte ger ett tillräckligt skydd mot kränkningar och hot på nätet. De föreslår att man ska utse en nätombudsman som driver skadeståndsprocesser och att polis och åklagare ska få mer resurser.

Vi håller med om det de skriver. Sverige borde införa en nätombudsman så att personerna som skriver kränkande saker skulle tänka på att det de skriver kan orsaka konsekvenser för dem själva. De anser även att vi ska ändra på vår lagstiftning vilket kan vara bra då den för tillfället inte fungerar eftersom att den inte skyddar folk tillräckligt på nätet.

Hur ska vi då stoppa näthatet? Vi anser att alla har ett ansvar att försöka stoppa det här. Personligen kan man till exempel skydda sina egna konton på olika internetsidor för att undvika att bli utsatta. Man kan ha sin Facebook och Instagram privat så att man själv kan bestämma vilka som ska se det man skriver eller lägger ut. Vi anser också att man ska tänka på vad man skriver och lägger ut, inte för personliga och utmanande bilder eller texter. Blir man utsatt för nätmobbning och hot så måste man själv ta kontakt med folk som kan hjälpa en ur situationen. Om man ser någon som blir utsatt ska man agera direkt och ge de utsatta stöd så att personen inte känner sig ensam. Om vi skulle införa en nätombudsman tycker vi att den ska vara aktiv på sidor där det finns risk för att utsättas. Till exempel kontrollera anmälningar som sker. Vi anser även att det borde vara hårdare straff för de människor som utsätter andra för grov nätmobbning och hot.

Till slut vill vi säga att man inte ska stoppas av näthatare. Utan man ska alltid stå för det man tycker.

För att detta ska stoppas måste det lyftas upp på ytan och våga konfronteras.

KÄLLFÖRTECKNING:

Arrheniuz Lars och Schultz Mårten, ”Tillsätt en nätombudsman och stärk polisens resurser”, DN, 2013-02-17.

Fahlén Liv, ”Kan ha hittat nätpedofilens dator”, SVT, 2013-04-05.

Hellquist Hanna, ”Fingret har satts på något viktigt”, DN, 2013-02-08.

Av Johanna, Anna och Beatrice.

Hur ska vi stoppa näthatet?

Analys: Hur ska vi stoppa näthatet?

På den senaste tiden har näthatet eskalerat över hela Sverige. Varje dag ökar hatet i och med att sociala medier har blivit så populära. Det är många utsatta och lika många som utsätter andra. Hur ska internet kunna vara en vänskaplig plats där alla ska kunna uttrycka sina åsikter utan att kränka andra eller bli kränkt själv? Hur ska vi få stopp på näthatet?

I programmet Uppdrag granskning, Svt, del 4 av 8, 2013-02-06, berättar flera kvinnor om hur de blivit utsatta för näthatet. Det är både offentliga personer och anonyma som är offer för hatandet över internet. De berättar deras historier och läser upp en del av de hemska och grova kommentarer som de fått, av anonyma och icke anonyma personer. I programmet ställs även några av näthatarna mot väggen och de flesta försvarar sig med att sådant man skriver över internet är något de aldrig skulle sagt personligen och att över internet kan man inte ta allt ordagrant.

Jag tycker att alla borde se det här programmet. Man får en bra bild av vad det faktiskt är som pågår på internet. Näthatet är ett problem vi verkligen måste uppmärksamma och ta tag i, annars är jag ganska säker på att det kommer bli värre. Jag antar att det är fler än vad man tror som skriver hemska kommentarer och som hatar andra på nätet. Intervjuerna med näthatarna var nästintill pinsamma. Det var inte många som stod för vad de hade skrivit på nätet. De gjorde bortförklaringar och skyllde på att alla andra var ansvarslösa på internet, så då kunde dom också vara det. Jag tycker verkligen att alla borde tänka på vad dom skriver till andra. Det är aldrig okej att göra något elakt bara för att andra gör det, alla måste ta sitt eget ansvar.

Per Hansson skriver i ”Stoppa näthatet nu”, ÖP, 2013-02-08, om att det är männen som utsätter kvinnorna för näthatet. Han menar att ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är väldigt viktig och att görs inget mot problemet riskerar jämställdheten ta flera kliv tillbaka, eftersom att kvinnor snart inte kommer våga uttrycka sina åsikter. Han tycker att ingen ska behöva bli hotad och kränkt av de anonyma hatarna och gränsen för det tolererbara är överträdd.

Det Hansson menar håller jag starkt med om. Ifall det skulle fortsätta så här, eller bli ännu värre, kommer kvinnor inte våga uttrycka sig eftersom att de kommer antagligen vara rädda för hoten och hatet de får. Sverige är ett land med yttrandefrihet och det borde fortsätta vara så. Jämställdheten mellan män och kvinnor har blivit bättre i Sverige mot vad den var för många år sedan. Om det nu fortsätter bli sämre i den här farten kommer absolut jämställdheten flera kliv tillbaka, då det faktiskt mest är männen som utsätter kvinnorna för näthatet. Ingen ska behöva lida för sina egna åsikter och definitivt inte bli behandlad som mindre värd. Det är sjukt vad folk vågar skriva på nätet när de är anonyma. De gömmer sig bakom en skärm och vågar inte säga elakheterna ansikte mot ansikte, vilket gör näthatarna till fega.

I Hanna Hellquist krönika, ”Fingret har satts på något viktigt”, DN, 2013-02-08, berättar hon om hur hon själv tänker kring näthatet. Hon har blivit listad som Sveriges femte farligaste kvinna, enligt en lista som florerade runt på olika sociala medier. Troligen eftersom att hon har medial makt som krönikör, radiopratare och som ibland är med i tv och tidningar. Hon vill inte behöva tänka på hatet när hon ska skriva texter, eftersom då blir texterna inte bra och det blir ingen bra debatt om folk bara hatar vad de andra tycker.

Att skriva krönikor utan att bli påverkad av andra måste vara jobbigt. Att folk sedan näthatar andra som uttryckt sina åsikter kring krönikan måste vara ännu mer påfrestande. Jag tycker att folk som vågar säga vad dom tycker, utan att hata på något sätt, är modiga. De ska inte då behöva bli listade som farliga för att folk blir rädda att de har för mycket social makt.

Så, hur kan vi stoppa näthatet? Näthatarna kan inte fortsätta som dom gör nu, men det kommer alltid att finnas folk som är tuffa bakom skärmen och som skriver elaka saker till folk. Det första vi kan göra är att inte bry oss om de som hatar. Får de ingen uppmärksamhet blir de inte uppmuntrade till att fortsätta så som dom gör. Vi kan alla tänka på vad vi skriver över internet. Är det verkligen något vi skulle kunna säga personligen? De sociala medierna blir fler och fler, och på så sätt blir det också fler och fler näthatare. Det gäller för alla att ta tag i problemet och göra något åt det. Anmäl eller gör något som kan göra att det blir bättre. Slutligen tycker jag att alla ska få uttrycka sig på internet, så länge det är på ett sätt som är okej och inte är kränkande eller hatfullt.

Källförteckning:

Hansson Per, ”Stoppa näthatet nu”, ÖP, 2013-02-08

Hellquist Hanna, ”Fingret har satts på något viktigt”, DN, 2013-02-08

Uppdrag granskning, Svt del 4 av 8, 2013-02-06

Politisk flykting - "Jag minns en stor jultomte"

Vi kan nog alla förstå vad själva ordet ”politisk flykting” innebär. Men förstår vi den faran som ingår för människorna som är flyktingar och kan vi förstå oss på vad som händer med deras liv och vad dessa människor som är politiska flyktingar går igenom?

Min mormor, Silvia Bernaus var en av de som en gång i tiden var politisk flykting. Idag är hon bosatt i Stockholm med sin man Raul Bernaus. För att få reda på mer så bestämde vi en tid då vi skulle genomföra en intervju om hennes resa som politisk flykting.

Det var måndag och klockan slog 14:00 då vi satte oss i soffan, hon såg nervös och rätt så osäker ut .Nästan lite för osäker, ville hon verkligen göra denna intervju eller sa hon bara så för att vara snäll mot mig eftersom det var en skoluppgift? Vi satte hur som helst igång!

- Kan du berätta lite om hur du blev politisk flykting och hur det hela började?
Det hela började när jag gifte mig med Rodolfo Luna, jag visste ingenting i början. Sen kom det fram lite i taget att han var med i organisationer mot diktaturen och att han kämpade för mänskliga rättigheter. Det blev under hela tiden bara mer och mer och hela hans familj var med, de var tre syskon plus en av killarnas fru som var djupt engagerad. Jag kunde inte backa på något sätt för jag var med i familjen, så jag drogs med i det utan att vilja.

- Ni och många fler kämpade för människors rättigheter och blev därför politiskt aktiva, vad fick detta för några konsekvenser?
Konsekvenser var att hela regeringen och hela ”systemet” var starkare än oss ungdomar så vihamnade i fängelset.

- Men om du och din man satt i fängelset, vem tog då hand om era barn?
Det var den värsta tiden jag någonsin upplevt. Barnen var hos mamma och ett tag hos min mans föräldrar då min mamma åkte fram och tillbaks mellan Buenos Aires och Cordoba för att kämpa mot myndigheterna för att få mig frisläppt från fängelset.

- Hur känns det då att du inte fick ta del av dina barns uppväxt?
Det är en kamp mot sig själv, att ha blivit indragen i något som hela familj blev påverkad av är tufft att leva med. Det är såklart jobbigt för om man har barn så är det din uppgift som mor att uppfostra dem. Det är de åren som de bästa för det är då de växer och lär sig så otroligt mycket, så att jag inte fick vara med är svårt och otroligt jobbigt ännu idag, säger hon med en dyster röst.

- Känner du att allt detta på något sätt har påverkat din relation till dem idag?
Jag absolut!

- På vilket sätt?
Det är inte den samma kontakten som man vanligtvis hade haft när man bygger upp en relation med sina barn, det finns inte så mycket kärlek eller förtroende som det borde funnits.

- Ångrar du på något sätt att du genomförde dina handlingar och känner du att du hade kunnat gjort det på något bättre sätt?
Om jag skulle ha vetat allt om min dåvarande mans ”historia” tidigare, så skulle jag kanske inte gått med och definitivt inte när jag hade barn, i såfall på egen hand.


- Du sa tidigare att du och din man satt i fängelset, blev ni på något sätt torterade?
Rodolfo blev kraftigt torterade med elektriska stöttar och kraftiga slag av järnhandtag, som ledde till att munnen och tänderna sprack. Jag blev inte fysiskt torterad men jag och barnen fick se när Rodolfo blev torterad och sönder slagen. Så vi blev istället psykiskt torterade.

År 1976 kom ni till Sverige från Argentina som politiska flyktingar, vad minns du från det
ögonblicket?

Jag minns en stor jultomte som väntade på oss i Arlanda med en stor tomtemössa i päls. Det var mellan den 5 -7 Januari och det var ungefär mitt på natten. När vi landade så snöade det och det var kallt, så det vart som en chock för oss att plötsligt få syn på något så märkligt när vi nyligen varit i 35 grader varmt.

- Känns det på något sätt jobbigt att dina barn fick genom gå en sån tragedi vid så tidig ålder?
Ja, jag känner att de har varit med om mycket utan att vilja vara med, de blev tvungna att vara med på en massa saker som dom inte hade en aning om. De var barn och det fick dem aldrig vara på riktigt.

- Hur gjorde du då för att kämpa mot all förtryck och kränkningar?
Vi vara på den tiden inte några bra människor, men vad vi gjorde då var att bomba dem till döds. Vi la exempelvis dynamitbomber under människors bilar eller gick hem till de och hotade dem att gå med i vår organisation, vi gick ibland så långt att barn blev hotade med vapen mot huvudet. Så det är bäst att du sköter dig i skolan, säger hon och skattar högt.

- Om ni inte hade lyckas fly, vad tror du då hade hänt med er?
Om vi inte hade lyckats fly så tror jag inte att vi hade levt idag.

- Så du är alltså glad över att ni lyckades fly?
Jag är mer än glad. Jag har en underbar familj som accepterar och älskar mig trots det som jag har gjort och att du som är mitt barnbarn vill veta såna här saker om mig får mig att förstå att jag har klarat mig bra genom livet trots det som jag gått igenom.

- Finns det något som du kan säga till dagens ungdomar som gör samma sak som du gjorde fast i Sverige?
Jag vet inte om de hade lyckats, men för den största delen att de ska tänka på vad som kan
åstadkomma och vilka som kan drabbas och skadas. Men jag tror att det kan bli svårt med tanke påatt det är en annan regering än vad det var i Argentina.