onsdag 17 april 2013

Hur stoppar vi näthatet?



Varje dag hatas, hotas och mobbas olika människor på nätet och det är oftast kvinnor som är dem utsatta. Många av de utsatta är offentliga personer som visas i TV, tidningar och radio där de säger olika tankar och idéer kring vissa ämnen. Det är oftast då de får hat mot sig, när de säger vad de tycker kring en fråga. Är detta verkligen rätt att människor ständigt hotas och lever med rädsla? Om det fortsätter i den här riktningen, vad kommer hända då med människorna och demokratin? Jag har läst lite artiklar om tjejer som råkat ut för detta och ska berätta lite om det.

I ett avsnitt från Uppdrag granskning i Svt (del 4 av 8, 2013-02-06) så får man se en rad olika kvinnor som berättar om sina hot de fått via nätet. De flesta är offentliga personer och några av dem får inte bara hot mot deras egna liv, utan mot deras familj och barn också. Detta tas på fullt allvar av kvinnorna och de blir fulla med rädsla, speciellt när flera av kvinnornas adresser läggs ut. En tjej som heter Julia hade åsikter om en tröja på HM och fick istället massor med hot och hat kommentarer. Hon bestämmer att göra en anmälan, men polisen verkar inte bryr sig speciellt mycket och börjar inte ens med en förundersökning.

Jag tycker det här programmet var väldigt intressant och efter det fick jag en ny bild av näthatet och att det är allvarligare än man oftast tror. Att vara rädd när man är ute eller att kanske inte känna sig trygg i sitt hem får mig att bli lite irriterad på människorna som orsakat det. Jag skulle själv inte må bra av att ständigt gå runt med en rädsla i kroppen. Under 2000-talet har sociala medier som Facebook blivit större vilket resulterar i mera hot. Det som gör att näthatet ökar är att man kan vara anonym och att många tycker det inte blir lika allvarligt som när man tar det öga mot öga. Enligt mig är ett hot via Internet fortfarande ett vanligt hot bara att man skrivit det istället. Men poliserna verkar inte tycka det är lika allvarligt eller så är det för att det kan vara svårt att hitta någon när den skrivit via nätet. Jag tycker att man borde kunna sätta ett stopp för att kränkande kommentarer ska kunna publiceras och att vi ska se ett hot på Internet lika allvarligt som om det är när någon säger det. Det borde straffas som olaga hot som det skulle gjort om någon hade sagt det. Oavsett om det skrivs eller sägs tar man fortfarande åt sig.

I en artikel i DN tas detta upp och även fler förslag på olika lösningar till näthatet. Lars Arrhenius och Mårten Schultz skriver i artikeln Tillsätt en nätombudsman och stärk polisens resurser (2013-02-17) att vuxna bör ta ansvar för sina barn och lära de hur man beter sig på nätet precis som man lärt de hur man beter sig i skolan och mot kompisar. Men om det även är vuxna som är med i näthatet finns det ingen som kan lära dem. Därför skriver de att hela Sverige och politikerna är skyldiga att göra något åt det och sedan ger de olika förslag på hur det kan lösas till exempel att utse en nätombudsman som tillvaratar varje människas rättigheter att inte hotas eller kränkas som kan driva skadeståndsprocesser eller se över brottskatalogen. Där kan det nämligen saknas vissa regler brott nu när sociala medier har växt och det behövs därför en del nya lagar.


De lösningarna som tas upp här som politikerna kan göra håller jag helt med om. Användning av Internet och dator har ökat drastiskt de senaste åren, vilket gör att det inte har hunnits med att skapas lagar och regler för detta och här måste polisen vara hårdare. Jag förstår att det är svårt att ta fram brottslingen på Internet eftersom det är så lätt att vara anonym och gömma sig bakom det, vilket också gör att flera är elaka på nätet. Men de borde sätta upp nya lagar och klargöra vilket straff man får för dem. Jag tror att näthatet kommer minska en del då. Folk kommer inse att det är allvar och därför kommer fler sluta kommentera och hota. För att sedan se vilka dessa anonyma personer är tycker jag att polisen ska få fler tillgångar till sidor som Facebook så de kan se vem som kommenterat och vilken IP-adress den har. Men sedan är inte allt ansvar bara på polisen och hatarna. För att undvika näthat som privat person kan man göra sina sidor privata så man vet vilka människor som ser vad man skriver. Då blir det lättare att veta vem det är och kan därför anmäla det till polisen, och där får de ta över med sina nya regler för nätmobbning och hot.

Avslutningsvis vill jag säga att näthatet är något som blir större för varje dag och folk mår dåligt av det. Vi måste göra något åt det nu. Att många, speciellt kvinnor, inte får säga sina tankar och åsikter kan ha väldigt dåliga konsekvenser på vår demokrati om det fortsätter i den här riktningen. För att det ska kunna bli någon skillnad måste polisen och politikerna se till att detta ändras på en gång.


Källförteckning:
Arrheniuz Lars och Mårten Schultz, Tillsätt en nätombudsman och stärk polisens resurser, DN 2013-02-07
Uppdrag granskning, Svt del 4 av 8. 2013-02-06

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar