Mitt möte med Mr. Crowley

Jag traskade runt på Londons gator, året var 1929. Visst fick jag en del konstiga blickar i mina vita Converse och mina Adrian Hammond byxor. Men det är ju klart, de hade ju aldrig sätt något liknande. Jag hade ju trots allt åkt tillbaka nästan hundra år.

Jag hade jobbat i flera år för att framställa min tidsmaskin, ni undrar säkert hur jag burit mig åt för att åka tillbaka i tiden. Det är inte så svårt, det krävs bara en gammal Pocahontas VHS och en lax. Men nog om det.

Här var jag i varje fall. Bakerstreet London. Det var här jag äntligen skulle få konfrontera den ondaste människan någonsin.

Min bira hade börjat bli ljummen, försenad var han också herr Aleister. Jag kollade ner på mitt armbands ur, tio över sju. Vi hade stämt träff klockan sex, Vilket svin.

Men under tiden så satt jag och tänkte lite på min omgivning. Det som slog mig var hur mörkt det var, det fanns liksom inge ljus. Lukten var även den vidrig, hästarna hade ju bajsat ner halva staden. Funderade ärligt talat på att hjälpa stackarna bygga riktiga bilar. För att rädda Londons invånare från denna vidriga stank. Men nej, jag orkade inte.

I varje fall. I Slutet av gatan såg jag en förnäm bil komma åkande och i den satt han. Aleister Crowley. Jag skratta lite för mig själv, om bara några år kommer du gå i konkurs ditt svin. Men de höll jag för mig själv.

Dörren öppnades och in klev han, det slog mig hur kort han var. Fast var ju inte så konstigt, var ju trotts allt hundra år tillbaka och folk hade en tendens att vara lite kortare då på grund av dålig kost osv, men de tar vi en annan gång.

Nu stod han framför mig, min första tanke var att trycka den kalla mot hans panna och ge han en salva Tre57 kulor. Men det kunde jag inte, inte än.

Jag hälsade istället artigt och tog i hand, han hälsade förnämt tillbaka. Jag märkte direkt hur något inte stod rätt till. Aleister var trots allt satans lakej, så lite förståelse fick man ju ha.

Jag sa att jag gjorde en reportage för tidningen om future news,han blev givetvis intresserad, han började fråga hur framtiden såg ut för honom, hans lilla dotter och hans religion.

Jadu ditt missfoster, din äckliga religion har segrat, din avkomma till dotter har lyckats få barn med en av USA:s presidenter och ditt barnbarn har vunnit två val i rad och startat fler krig än vad jag kan räkna till, tänkte jag.

Men jag svarade bara att de kommer gå bra.

Jag började nu fråga lite om hans upptäcktsresor. Hur det var att bestiga världens farligaste berg i Kina och hur de var att resa igenom Mexico på sent 1800-tal.

Man kan ju tycka vad man vill om Aleister, men han har ändå lyckats med en hel del. Bestiga ett av världens farligaste berg på sent 1800-tal är imponerande och även ett Cambridge stipendium.

Men jag fick hela tiden en större bekräftelse på hur störd denna man var.

Något som blev mera tydligt då vi kom in på hans muppvärkstad till religion, fucking satanister hela bunten.

Men jag lyssnade tålmodigt vidare och var trevlig.

Jag började efter cirka en timmes pratande inse att han nog började tycka om mig lite, herr Aleister.

Så jag tog mod till mig och började fråga lite personligare frågor. Hur det var att bli kontaktad av en så kallad gud. Han började berätta hur han känt en inre värme, och hur rösten talat till honom. Hur han fått svar på sina frågor om mänskligheten.

Nu började jag tröttna på allt struntprat, nu var de dags för en konfrontation, jag såg honom i ögonen och sa, hörru, Aleister. Du påstår att du är bisexuell, men samtidigt kallar du dig själv för någon form av messias. Hur hänger det ihop? Du vet att det inte är tillåtet att vara attraherad av folk av samma kön då va? Att enligt boken som du lever efter ska människor som du brinna i elden.

Han blev lite chockad, de märkte jag. Han harklade sig och förklarade att han inte hade något mot helvetet och att han sympatiserade en del med den så kallade ''djävulen''.

Så du är satanist fortsatt jag, allt man trott om dig och din religion stämmer.

Allt är planerat, du är skälet till att de ser ut som de gör idag, i min framtid. Du kommer bli morförälder till en av USA:s presidenter. Dina sjuka sätt kommer att föras vidare.

Han började se allt mer orolig ut, jag såg rakt igenom honom.

Jag kände min tre57:a i fickan. Dubbla magg, 9mm patroner.

Jag ställde mig upp, satt den kalla mot hans panna. Hela baren kollade mot mig.

6 skott i huvudet slutade det med. Aleister låg livlös. Smattrad av skot.

Jag tog min upp min Pocahontas VHS och en lax och Bam, tillbaka till år 2013.

Snipp snapp slut.

Joel Park Carrigan

Sam/med 12