söndag 10 mars 2013

Roligt att lyssna på P3 Christer


I morse när jag som vanlig satte mig i bilen och väntade på mamma som skulle köra mig till skolan satte jag på radion i väntan, det är avkopplande enligt mig. Jag brukar lyssna på lugna favoriter på morgonen och mamma går alltid med på det. Men just idag var hon surare än vanligt och bara för det var det den låten hon hatade mest på radion, så hon bytte till tråkiga kanalen P3. Vad är det för tråkigt prat liksom, tänkte jag. Jag fick i alla fall tvinga mig att sitta där och lyssna på det, och det förvånade mig lite av att det ändå var ganska intressant.
Programmet Christer i P3 (20130219) handlade om lögner man lever med, alltså att man hittat på saker som man fortfarande inte berättat att det inte var sant. Under programmet får folk ringa in och berätta om sina lögner, vilket var lite kul att höra eftersom det var ganska konstiga saker. När det är vilken människa som helst är det lättare att förstå, det är så vardagligt talspråk då. Det är även subjektivt och vinklat, alltså det är inte så faktabaserat som i en nyhetssändning. Det gjorde att jag gillade programmet ännu mer, för nyhetsprat är verkligen tråkigt att lyssna på, man måste liksom anstränga sig för att hänga med då. Radioprataren Christer har ju ett manus han följer ganska mycket i början, även fast han pratar så det inte märks, så kan det tillkomma vissa ord som man i vanliga fall inte använder eller så är det lite mer åt det här nyhetspratet, vilket var lite tråkigare enligt mig. Därför gillade jag när folk fick ringa in och vara en del av programmet och säga vad dem ville.
Om jag tänker efter så tror jag att just det här programmet passar de flesta, för både jag och mamma satt tysta och lyssnade på det. Nästan alla har någonsin varit med om lögner och jag kände igen mig i vissa lögner som togs upp också, så jag fnissade till lite ibland och även mamma. Jag funderade även vad det fanns för budskap med detta. Vill de att folk ska börja ljuga mer? För de tog upp ganska bra exempel jag kan ha användning för. Men jag kom fram till att budskapet borde vara att alla någon gång ljuger, så ingen är perfekt och helt ärlig. Därför kanske man inte ska må så dåligt och ha ångest över en liten lögn, det kanske i slutet också blir bättre att avslöja lögnen än att leva med den resten av livet.
I skolan fick lyssna på Hanna och Amandas podcast om vänskap där det också pratas mycket. Det handlade om hur bra och viktigt vänskapen är, främst mellan tjejer. Men detta var lite annorlunda mot det jag hörde i morse på radion i bilen. Det jag först reagerade på var ljudet, det låter inte likadant som på radion. Ljudet i podcasten lät mer som man spelar in det själv eller pratar i telefon och lite mer skrovligt, det var lite jobbigare att lyssna på men jag vände sig efter en stund. Språket de använde var ju också lite annorlunda jämfört med när Christer pratade. Hanna och Amanda använde verkligen ett vardagligt språk och det lät mer som de hade en trevlig pratstund med varandra än att de spelade in ett program. Det var alltså väldigt subjektivt och vinklat, inget var rätt eller fel och dem skrattade tillsammans i samtalet.
I den här podcasten så kände jag att det inte heller fanns någon tydlig målgrupp sådär, nästan alla tjejer (och killar också) har ju haft en sån där jättebra kompis som man kan göra allt för. Därför får de oss alla att tänka till lite, att man ska vara rädd om de äkta vännerna man har och behandla dem bra. Om man bara struntar i de så kommer dem inte finnas kvar tillslut, och eftersom vänner är så bra för oss och får en att må bra så får man inte strunta i dem. Jag tycker det var en jättebra podcast faktiskt, jag blev glad och börja tänka på mina minnen med mina kompisar!
Innan jag hörde de här programmen trodde jag att ”prat-radio” var tråkigt och oviktigt, att det var för gamla personer. Men nu har jag insett att det faktiskt finns något som passar alla och att de är väldigt bra och roliga att lyssna på. Stort tips till alla där ute: lyssna mer på radio, man lär sig av det och blir glad och får skratta lite även fast man kanske sitter själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar